Idag fick jag reda på en tråkig sak, som gjorde mig ledsen och fick mig att fundera en massa över livet. Man lever sitt liv och dagarna går, sen en dag så poff... är allting borta och man finns inte mer.

Jag tänker på dig och jag hoppas du är på en finare plats nu. Du är saknad av många och jag kommer alltid minnas dig som Isabelle's mormor med den coola attityden. Du kunde komma med de roligaste kommentarerna som man inte riktigt förväntar sig av någon i 70-års åldern.

Vila i frid Birgitta. <3

Jag älskar dig Isabelle, min fina kämpe. <3