Att så mycket kan kastas omkring och kännas så mycket på mindre än en vecka. Herregud, jag behöver en paus från livet tror jag.

Idag har jag diskat all min jävla disk och putsat rent mitt kök. Har även dammsugit och möblerat om, I like it. Imorgon återstår att torka golven och skura badrummet. Det är ju inte så tokigt att ha det rent ändå, man kanske borde städa oftare?

Jag undrar vad som händer nu, jag hatar att bara gå och tänka och inte veta något. Men det är något jag måste jobba på, så det är väl lika bra att det blir så ibland. Förhoppningsvis kommer det ut något bra av det när saker och ting lugnat ner sig. Jag ska inte tänka för mycket nu, inte haka upp mig på det. Mitt liv måste fortgå, min ångest ska inte få ta över. Jag har ju klarat det förut.

På lördag är det feZt hos mig, maha! Jag hoppas det blir en bra kväll och att jag inte blir för full och jävlig. På söndag åker jag med Team Misty till Skärfstad's ridhus och tittar när Maya & Misty hopptränar för Anna Emanuelsson. På måndag är det en ny vecka och då hoppas jag att min hjärna och andras kan tänka lite klarare igen. Hoppet lämnar mig aldrig! Jag har hoppats så länge, det vore ju dumt att ge upp nu.

Jag vet inte hur jag skulle orka att vara mig själv om jag inte hade så fantastiska vänner som alltid finns där! Ni är bäst, jag älskar er hela bunten. Puss!

Don't listen to her, listen to your heart baby.