Drömmen
Jag var ute och gick med Dina, det var höstigt och ruskigt, precis som vädret är dessa dagar. Vi gick förbi sommarhagen och stället där Lizzy togs bort. Plötsligt slutade regnet och himlen blev en aning ljusare.
Jag såg ett vackert hästhuvud ligga uppochner precis utanför hagen, vid staketet på vänstra sidan. Det var som att en staty började leva. Först var det bara buskar, gräs och träd. Sen så såg jag hur det sakta blev ett hästhuvud. Jag förstod ingenting förrän jag fick se att huvudet var beklätt med en bred, vit bläs.
Från ingenstans så snurrade huvudet på sig och det tillkom en hals. Hästen var brun och började gå in i hagen. Då såg jag, det var min älskade Lizzy! Jag ropade på henne och hon travade mot staketet längs vägen där vi gick. Det hade regnat så mycket att det var ett kolosalt brett dike mellan oss, fullt med vatten. Jag och Dina började springa för att komma till grinden och min fina häst gnäggade och skrittade med aktiva steg åt samma håll.
Nu till det finaste ögonblicket. Jag gick in i hagen, hade mungiporna uppe vid öronen och kramade om min älskade prinsessa. Hon la huvudet på min axel och blåste varm luft i min nacke. Och detta var så oerhört verkligt att jag trodde det var på riktigt!! Jag kände hennes andedräkt, hennes värme i hela mig. Och jag kramade hennes varma hals, hennes lurviga hals. Jag borrade in ansiktet och bara njöt av att få träffa henne.
Jag stannade i hagen länge, det var bara hon och jag. Vädret var fantastiskt, solen sken och jag hade shorts och t-shirt. Vi var tillsammans igen och det kunde ingen ta ifrån oss.
Jag såg ett vackert hästhuvud ligga uppochner precis utanför hagen, vid staketet på vänstra sidan. Det var som att en staty började leva. Först var det bara buskar, gräs och träd. Sen så såg jag hur det sakta blev ett hästhuvud. Jag förstod ingenting förrän jag fick se att huvudet var beklätt med en bred, vit bläs.
Från ingenstans så snurrade huvudet på sig och det tillkom en hals. Hästen var brun och började gå in i hagen. Då såg jag, det var min älskade Lizzy! Jag ropade på henne och hon travade mot staketet längs vägen där vi gick. Det hade regnat så mycket att det var ett kolosalt brett dike mellan oss, fullt med vatten. Jag och Dina började springa för att komma till grinden och min fina häst gnäggade och skrittade med aktiva steg åt samma håll.
Nu till det finaste ögonblicket. Jag gick in i hagen, hade mungiporna uppe vid öronen och kramade om min älskade prinsessa. Hon la huvudet på min axel och blåste varm luft i min nacke. Och detta var så oerhört verkligt att jag trodde det var på riktigt!! Jag kände hennes andedräkt, hennes värme i hela mig. Och jag kramade hennes varma hals, hennes lurviga hals. Jag borrade in ansiktet och bara njöt av att få träffa henne.
Jag stannade i hagen länge, det var bara hon och jag. Vädret var fantastiskt, solen sken och jag hade shorts och t-shirt. Vi var tillsammans igen och det kunde ingen ta ifrån oss.
Kommentarer
Trackback
