The first day without you
Jag hade svårt att sova igår, jag var så rädd. Jag var rädd för att drömma något hemskt. Jag var även rädd för att vakna upp idag och känna att allt var som vanligt första sekunderna innan man kommer på vad som egentligen har hänt. Jag gick ut på balkongen och satte mig på dina schabrak på min stol, tittade upp mot himlen och pratade med dig. Och mina tårar bara rann, men det kändes som att du hörde mig, som att du lyssnade. Jag blev lugnare och det kändes tryggt att bara få prata med dig.
Jag tände även ljus igår kväll, jag har en minneshylla ovanför tv:n och jag har även gjort rum för dig bredvid sängen. Där står den fina glada bilden som Daniel tog på oss för ca 2 veckor sedan. I mitt vitrinskåp la jag ditt svanshår som ett hjärta, ställde din namnskylt bakom och ställde dit en liten I love you - panda. Ovanpå skåpet har jag en tavla med massa bilder på dig och oss som jag pysslade ihop för många år sedan. Där står också 2 ljus och den stora I love you - pandan. Det låter kanske mycket i era öron, men jag vill ha henne överallt. Jag har en tavla på henne i köket och 2 kort på kylskåpet. Jag vill ha henne så jag kan se henne hela tiden.
Jag skickade sms till några igår kväll om att jag inte kunde sova och jag minns att jag somnade efter att jag tänkt mig att Lizzy låg i Bacchuz box, brevid honom och jag la mig och kramade om hennes hals. Då kunde jag somna <3 Det var som att hon tog det till sig och gav mig trygghet i samma stund som jag tänkte så.
När jag vaknade hade jag fått 4 sms från mina underbara vänner och jag älskar er så! Ni är så himla underbara som stöttar mig. Ni är helt fantastiska, utan er hade jag aldrig klarat detta. Även om jag fått ett helt nytt perspektiv på hur jävla stark jag faktiskt är som person, så klarar jag mig inte ensam! Ni betyder så mycket! <3
Somnade om då det regnade som fan och jag och Lotta ställde in våran promenad. Kändes inte så lockande att ta sig ut i pissvädret. Vaknade till och från och när jag vaknade på riktigt runt 14-15 tiden så bröt jag ihop totalt. Jag förstod senare att det var chocken, den stora chocken att jag fr.o.m idag skulle få leva utan min bästa vän. Jag var så ledsen att jag skakade. Lugnade mig, skakade igen. Grät och grät. Och det gjorde så ont, men jag vet att det behövdes. När jag lugnat mig låg jag stilla och tårarna fick rinna. Grät säkert totalt i 1 timme... Pratade med mamma, vi grät tillsammans och pratade om minnen. Sen kom Clara till mig med donken. Vi lekte med Leo, sen somnade han på henne, sötaste! Jag tror att han kanske gillar henne lite..! ^^ Vi slappade till tv:n och åkte sen och gjorde lite ärenden. Handlade på Maxi och åkte hem till henne, kocken (jag!) gjorde pannkakor. Nu sitter hon och pluggar, så gott hon kan iaf. ;) Och jag har lite datortid. Har saknat det!
Jag är så oerhört stolt över mig själv, jag har tagit mig upp idag trots att jag bara ville sova bort allt. Jag tog tag i en hel drös med jobbiga saker hemma som jag struntat i senaste tiden. Jag strukturerade upp alla papper. Jag har kunnat gå ut, jag har klarat av att hålla mig samlad bland folk trots att mitt inre har skrikit emellanåt. Jag har tänkt på henne hela tiden, men ändå så har jag klarat av första dagen i tomhet så jävla bra! Jag är så otroligt stark, jag ser det nu. Jag är så bra. Jag tror att du är stolt över mig uppe i himlen min fina Lizzy. Vi hörs senare, när jag pratar gonatt med dig på balkongen älskling. <3
Jag har hittat låten som passar så bra just nu. Jag har ju vetat om den hela tiden, men inte lyssnat på den på flera år. Men idag slog det mig, att den är våran. Lägger upp ett klipp på den när jag har tillgång till dator nästa gång. Förhoppningsvis har jag en ny datasladd om någon dag! :)
Adios/m
Jag tände även ljus igår kväll, jag har en minneshylla ovanför tv:n och jag har även gjort rum för dig bredvid sängen. Där står den fina glada bilden som Daniel tog på oss för ca 2 veckor sedan. I mitt vitrinskåp la jag ditt svanshår som ett hjärta, ställde din namnskylt bakom och ställde dit en liten I love you - panda. Ovanpå skåpet har jag en tavla med massa bilder på dig och oss som jag pysslade ihop för många år sedan. Där står också 2 ljus och den stora I love you - pandan. Det låter kanske mycket i era öron, men jag vill ha henne överallt. Jag har en tavla på henne i köket och 2 kort på kylskåpet. Jag vill ha henne så jag kan se henne hela tiden.
Jag skickade sms till några igår kväll om att jag inte kunde sova och jag minns att jag somnade efter att jag tänkt mig att Lizzy låg i Bacchuz box, brevid honom och jag la mig och kramade om hennes hals. Då kunde jag somna <3 Det var som att hon tog det till sig och gav mig trygghet i samma stund som jag tänkte så.
När jag vaknade hade jag fått 4 sms från mina underbara vänner och jag älskar er så! Ni är så himla underbara som stöttar mig. Ni är helt fantastiska, utan er hade jag aldrig klarat detta. Även om jag fått ett helt nytt perspektiv på hur jävla stark jag faktiskt är som person, så klarar jag mig inte ensam! Ni betyder så mycket! <3
Somnade om då det regnade som fan och jag och Lotta ställde in våran promenad. Kändes inte så lockande att ta sig ut i pissvädret. Vaknade till och från och när jag vaknade på riktigt runt 14-15 tiden så bröt jag ihop totalt. Jag förstod senare att det var chocken, den stora chocken att jag fr.o.m idag skulle få leva utan min bästa vän. Jag var så ledsen att jag skakade. Lugnade mig, skakade igen. Grät och grät. Och det gjorde så ont, men jag vet att det behövdes. När jag lugnat mig låg jag stilla och tårarna fick rinna. Grät säkert totalt i 1 timme... Pratade med mamma, vi grät tillsammans och pratade om minnen. Sen kom Clara till mig med donken. Vi lekte med Leo, sen somnade han på henne, sötaste! Jag tror att han kanske gillar henne lite..! ^^ Vi slappade till tv:n och åkte sen och gjorde lite ärenden. Handlade på Maxi och åkte hem till henne, kocken (jag!) gjorde pannkakor. Nu sitter hon och pluggar, så gott hon kan iaf. ;) Och jag har lite datortid. Har saknat det!
Jag är så oerhört stolt över mig själv, jag har tagit mig upp idag trots att jag bara ville sova bort allt. Jag tog tag i en hel drös med jobbiga saker hemma som jag struntat i senaste tiden. Jag strukturerade upp alla papper. Jag har kunnat gå ut, jag har klarat av att hålla mig samlad bland folk trots att mitt inre har skrikit emellanåt. Jag har tänkt på henne hela tiden, men ändå så har jag klarat av första dagen i tomhet så jävla bra! Jag är så otroligt stark, jag ser det nu. Jag är så bra. Jag tror att du är stolt över mig uppe i himlen min fina Lizzy. Vi hörs senare, när jag pratar gonatt med dig på balkongen älskling. <3
Jag har hittat låten som passar så bra just nu. Jag har ju vetat om den hela tiden, men inte lyssnat på den på flera år. Men idag slog det mig, att den är våran. Lägger upp ett klipp på den när jag har tillgång till dator nästa gång. Förhoppningsvis har jag en ny datasladd om någon dag! :)
Adios/m
Kommentarer
Trackback
