Take away the pain
Jag fungerar inte längre, jag går sönder på riktigt. Ser ni det? Ser ni hur dåligt jag mår? Jag vet inte vad jag ska göra längre, för ingenting hjälper. Jag har inte sovit en hel natt på över en månad. Jag är ett vrak som bara gör det jag måste. Jag sover på dagarna för jag är helt slut i kropp och hjärna. Oavsett hur mycket jag sover så är jag ständigt lika trött. Och jag är ständigt ledsen.
Jag bär på en fruktansvärd sorg, en tyngd som jag inte visste kunde existera. Det gör så helvetiskt jävla ont. Jag orkar ingenting, jag bryr mig inte om någonting. Jag känner mig värdelös och apatisk.
Jag bär på en fruktansvärd sorg, en tyngd som jag inte visste kunde existera. Det gör så helvetiskt jävla ont. Jag orkar ingenting, jag bryr mig inte om någonting. Jag känner mig värdelös och apatisk.
Idag skulle jag få prata med en läkare 15.30. Självklart ringer receptionisten upp mig och talar om att min läkare är sjuk. Jag är för trött på allt för att ens bli ledsen. Jag är redan ledsen, det finns inget som berör mig längre. Allt är bara en suddig grå dimma. Allt som händer påverkar mig negativt. Nu måste jag vänta tills hon är frisk och ringer upp mig, jag vet inte ens hur jag ska klara av natten.
En del av mig funderar väldigt mycket på vad jag har kvar att leva för? Jag vill inte skrämma er med att jag ska ta livet av mig eller något sånt. Jag bara tänker på hur jag ska orka fortsätta mitt liv. Just nu finner jag inget ljus, ingen lycka, ingenting. Jag vill bara ha hjälp, men finns det någon hjälp? Jag börjar tvivla på det.
Jag vill inte vara en börda för mina vänner, för jag vet att ni inte vet vad ni ska säga eller göra.
Jag önskar att allt bara var en mardröm och att jag snart får vakna upp till mitt liv igen.
En del av mig funderar väldigt mycket på vad jag har kvar att leva för? Jag vill inte skrämma er med att jag ska ta livet av mig eller något sånt. Jag bara tänker på hur jag ska orka fortsätta mitt liv. Just nu finner jag inget ljus, ingen lycka, ingenting. Jag vill bara ha hjälp, men finns det någon hjälp? Jag börjar tvivla på det.
Jag vill inte vara en börda för mina vänner, för jag vet att ni inte vet vad ni ska säga eller göra.
Jag önskar att allt bara var en mardröm och att jag snart får vakna upp till mitt liv igen.
Kommentarer
Trackback
