Jag släpper taget nu, jag går vidare. Jag borde har gjort det för länge sen, men jag visste att jag inte skulle kunna göra det innan jag hade berättat. Nu har jag berättat, det ger mig ångest... Men jag vet att det var det jag behövde. Jag hade kunnat gått runt och tänkt, låtsats som ingenting, precis som förra gången. Men det hjälpte inte ett skit att försöka förtränga det.

Nu ska jag gå och handla, och när Jessica har slutat så hämtar hon upp mig. Vi ska leka som bara vi kan! Jag åker inte till Göteborg, jag blir hemma. Det är blandade känslor. Jag vill dit, men jag ska vara hemma och ta hand om mig själv istället. Ingenting blir bättre för att jag flyr iväg från verkligheten.