Varning för argt inlägg

Ni tror att ni känner mig, ni tror att ni vet. Men ni har fan ingen aning om någonting. Jag är så förbannat trött på att ni låtsas bryr er. Kan ni inte bara låta mig vara istället? JAG ÄR SÅ JÄVLA TRÖTT PÅ MÄNNISKOR.
 
Jag vill bara gräva ner mig så jag slipper se era falska ansikten. USCH!
 
Det enda ni säger är "tänk positivt" "va glad för det du har" "tänk på vilka fina minnen ni har tillsammans" LIKSOM AAAAAAAAAAAAAH. Ni fattar ju ingenting!!!
 
Ja, jag kanske är otacksam och klagar. Det är min blogg, läs inte ifall det stör dig. Och tar du åt dig av det jag skriver så är du förmodligen en av dessa mongopersoner!
 
Ska bli så skönt att åka till stallet imorgon. Är sjukt tacksam att vissa runt mig förstår. Till dessa hör Ebba och Salero väldigt mycket. Tack för att ni finns!! Älskade fina ponny. Tack för att du får mig att orka igenom min sorg. Du har hjälpt mig så himla mycket. Trodde aldrig att jag skulle kunna tycka om en häst igen... Men sen kom du och sken upp framför mig. <3
 
 
 
 
Jag älskar dig Sally!!
 
Hejdå, nu ska jag tröstäta!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0