Ibland gör man rätt, ibland gör man fel. Lev med det. Ah.. Okejrå! If you say so.

Haft ett par riktiga skitdagar, tvi vale. Men börjar kunna se ljuset igen. Jag hatar, HATAR att det ska gå sådär upp och ner hela jävla tiden. Jag hade ju bestämt mig. Men likförbannat fortsätter jag att göra mig själv besviken.

Jag är bara så less. Så less på att bli bortglömd, bortprioriterad, skitsnackad osv. Är så trött på folk och deras jävla liv. Är så trött på att få allt upptryckt i ansiktet hela tiden. Ja, men vad kul att ni är så jävla lyckliga och att det går såååå bra för er. Men spar mig infon, jag orkar inte vara glad för er skull. Inte just nu.

Nej, man orkar inte det när man hela tiden misslyckas med sina egna mål. Jag har sagt åt mig själv att jag ska sluta lägga ner energi på fel sorts umgänge, men hur gör man det då? När man samtidigt vill att allt och alla ska tycka om en. BLÖÖÖÄÄÄÄH!!!

Snart flyttar Clara. Hur ska jag klara mig? Hon är som en syster, en bästa vän och en allmän trygghet. Alltiett. Hon har gjort så mycket för mig och jag önskar jag kunde visa henne hur tacksam jag är. Men jag vet inte hur. Jag älskar henne så jävla mycket. Och jag vill inte göra henne besviken nå mer. :(

Finns så mycket jag vill göra. Och jag vet ju att jag kan. Om jag bara kunde hålla fast vid ett tankesätt lite mer än sådär 2 veckor. Hmmm.

Jaja, lite sömn innan man ska upp igen kanske!!

Förövrigt så saknar jag hästar och ridning så det skär i mig. Ge mig en häst. NU. 

/M